Text 160, 183 rader
Skriven 1999-07-01 11:12:11 av Ola Eriksson (2:205/624)
    Kommentar till text 156 av Dan Karlsson (2:203/159.3)
Ärende: Doom.
=============
29 Jun 99 21:21, Dan Karlsson skrev till Ola Eriksson:

 OE>> Huvuddelen av musiken produceras av ett litet fåtal, de tar
 OE>> vinsterna.

 DK> Inte helt sant, visst finns det ett fåtal riktiga megastjärnor, men
 DK> det finns många mindre som inte tjänar så mycket mer än att de klarar
 DK> sig. Exempelvis de flesta artister som sjunger på svenska, och därmed
 DK> inte har tillgång till världsmarknaden...

Hela den ordningen är vanställd av marknadsvillkoren. Den musik som vanligtvis
kallas "kommersiell" prioriteras, på bekostnad av annan musik. Därför växte
det under 70-talet upp en flora av fria musikbolag, en stor del av dem har
försvunnit då musikintresset avtagit. Men problematiken kvarstår; stora
överskott i spekulation och övervinster skapar konstlade hinder, då
kommersiella krafter försöker tukta musiken till att fungera i industriell
framställning. Då prioriteras ett fåtal stora på bekostnad av ett större antal
små eller udda.Rationalitet, koncentration, ackumulation, förenkling,
effektivitet. Problematiken är de övervinster som skapats och att denna
spekulation drivit fram stora bolag som kan diktera sådana villkor.

En mer jämlik utveckling, med priser på lägre nivåer, och en kultur där fler
artister släpps fram förutsätter att marknaden fungerar på annat sätt. Jag
antar att programvarumarknaden har liknande struktur.

 DK> Hur skulle man sätta priserna istället? Tex dansbanden antar jag inte
 DK> tjänar speciellt mycket pengar, skulle de tjäna ännu mindre pengar
 DK> eftersom de riktigt stora inte ska tjäna så mycket pengar? Eller
 DK> skulle de stora artisternas skivor vara billigare, och på det viset
 DK> slå ut de mindre artisternas, eftersom ingen skulle vilja köpa deras
 DK> dyra skivor.

Övervinsterna på skivor kan inte vara lösningen på problemet. Lösningen på
problemet är att bryta de stora bolagens makt över marknaden och den
likriktning som de av kommersiella skäl upprätthåller.En sådan utveckling kan
heller inte genomföras genom konferenser eller konventioner.

Den här typen av struktur är ganska perspektivlös, jag tänker då främst på
programvarubranchen, som har liknande problem. Den här tvångströjan kommer
konsumenterna att krypa ur snart, och då kommer hämden i form av att
marknadens spelregler förkastas, eftersom marknaden själv inte velat följa
dem. Parallella motstående normer för vad som är rätt för konsument och
försäljare kan komma att uppstå.

 OE>> Musik kan produceras ideellt för den delen. Därtill detta med
 OE>> skivbolagen.

 DK> Hur billig tänker du dig att musik som produceras ideellt blir?
 DK> Studion kostar fortfarande pengar, pressning av cdskivorna kostar
 DK> pengar, musikerna bör åtminstonde ha betalt för tiden dom lägger ner,
 DK> om man ska kunna ha några proffs öht osv...

Musik kommer alltid att till större delen att produceras ideellt, eller till
självkostnadspris. Därtill så framställs ju musiken numer med ungefär samma
teknik som datamedia. Det innebär att musiken borde kunnat vara en av de
billigaste konsumtionsartiklarna som finns i det moderna samhället. Så är inte
fallet. Hyran av en studio är numer inte nödvändig. Jag har en bekant som är
kompositör, och han fixar allting hemma, eftersom man med den nya tekniken
inte längre behöver inspelningstudios.Numer så framställs ju musiken inne i
datorerna, och en person kan vara sin egen orkester, där stämma efter stämma
läggs samman till musik; rymdklang etc andra effekter läggs på. Han har själv
komponerat alla sina senare verk ensammen där t o m sången har lagts in
efterråt.Dessa CD-skivor har han brännt hemma, och på sin färgkopiator har han
gjort omslagen.Han är alltså ett enmansbolag, och har hand om alla led i
distributionen. Detta var inte möjligt för tio år sedan.

Det är klart att han KAN anlita en kommersiell distributör, om han vill ha
större spridning, men det är bara en option, inte något som han tvingas till.
Distributören kan alltså inte ställa villkor längre.

 OE>> Du får nog isf svårigheter att verkligen finna brancher där
 OE>> begreppet "omotiverad vinst" kan göra sig gällande, om du inte
 OE>> räknar denna branch som en sådan branch.

 DK> I nästan alla andra brancher så är det ägarna som inte tillför något
 DK> som får pengarna, de som verkligen utfört arbetet får inget. Ta
 DK> valfritt datorföretag, pengarna som man lägger på ett program går inte
 DK> till programmerarna, utan till ägarna. Jag kan inte komma på så många
 DK> undantag till det här än just musikbranchen och sharewareprogram. Pss
 DK> går jag hellre till en liten tobaksaffär än till en pressbyrå. Jag
 DK> betalar hellre pengar till Mats Wallin än till Bill Gates för ett
 DK> program.

Jo, och det är just alla tilverkare, även små  som kommer att drabbas om hela
upphovsrättssystemet korrumperas av de stora bolagens överpriser. En annan
sak; jag anser att operativsystemen genom någon sorts konvention borde vara
freeware. Det tråkiga är att en sådan konvention inte går att avtala fram.

Systemet måste falla av sig självt därinnan. Då blir kunden vinnare, och
blir den som ställer villkoren. Det dumma är att de stora bolagen i alla fall
kör spelet "vinnaren tar allt", och de inser inte att de INTE ALLS kommer att
bli vinnaren den här gången.

Iofs så verkar det som att det inte kommer att behövas någon diskussion om det
lämpliga eller olämpliga i detta, med följande konvention.För operativsystemen
kommer de facto att bli freeware när alla slutat betala licenserna !

Villkoren som win95 säljs på skulle kunna få vilken kund som helst att ta sig
för pannan om det gällt en annan produkt.Om man får problem med installationen
så får man ringa ett supportnummer och betala 5.5 kr minuten för att de ska
hjälpa kunden att få det program kunden själv redan betalat för att fungera !

Det är ju i det fallet inte så konstigt att folk kan tycka att ifall m$ är så
snål att de ska ha betalt för att tala om hur deras program fungerar, så att
man ändå inte har råd att använda supporten, varför då inte bara helt enkelt
ta och kopiera  programmet från en bekant, om man ändå inte ska använda denna
"supportservice" ?

 OE>> En regel borde gälla att upphovsrätten bara gäller ett visst
 OE>> antal år på dataprogram; de är ju ändå färskvaror.Iaf så betalar
 OE>> folk ändå inte licenser för gamla dataprogram. En bra koll på
 OE>> detta har man ju genom att se i vilken grad
 OE>> programvarutillverkaren själv lägger ned tid och pengar på
 OE>> att sälja gamla dataprogram och dra in licenspengar på dem.
 OE>> Kunderna betraktar därför de gamla programmen i praktiken som
 OE>> freeware av de orsakerna.

 DK> Jo, men det där är väldigt specifikt för databranchen, och det pga det
 DK> kommer nya versioner av programmen hela tiden. Den dagen som
 DK> utvecklingstakten minskar vad det gäller dataprogram så kommer det
 DK> inte att vara aktuellt längre.

Jag har inte hört talas om några tendenser till att utvecklingstakten för
dataprogram kan komma att minska i framtiden. Det finns många aspekter där som
kan ändra på kvantitet och kvaitet. En viktig aspekt är att framställningen av
dataprogram inte nödvändigtvis har några utvecklingskostnader alls. De kan
framställas hemma, eller t o m på pendeltåget av vem som helst utan
utbildning. Dessa faktorer har inte helt slagit igenom ännu. Exempelvis då den
permanenta arbetslösheten rotat sig, och samtidigt att tillgången till datorer
blivit allmänn, så finns det många prispressande hemprogrammerare som kommer
ut på marknaden.

 OE>> Om vinnaren ska ta allt, och vinnaren blir kunden, så kommer inte
 OE>> mycket
 OE>> respekt att bli kvar för upphovsrättskyddet. Förloraren får finna
 OE>> sig i vinnarens diktat.

 DK> Förloraren av att man inte bryr sig om upphovsrätten är kunden. Ifall
 DK> det är alltför utbrett, och det inte ligger några pengar i att
 DK> producera musik så kommer ingen att producera musik heller.

Jag tror inte det, eftersom det alltid kommer att finnas en större andel
ideell musik.Distributionsmedia är ju dessutom av det slaget, att  t o m denna
ideellt producerade musik kan spridas över hela världen utan kostnad. Dvs
musik BEHÖVER inte framställas av en kommersiell apparat, då den redan
framställs ideellt.

Samma villkor gäller för dataprogram; huvudelen av dataprogrammen framställs
ideellt eller mot låga kostnader, parallellt med denna struktur finns den
kommersiella marknaden, där i stort sett samma program säljs till tiodubbla
priser.

Det är ur det perspektivet inte så konstigt att det finns folk som inte tycker
att upphovsrätten är så speciellt mycket värd att respektera. Om de
kommersiella månglarna accepterade marknadens villkor och sänkte priserna till
deras verkliga marknadsvärde, så skulle de kunna föra en seriös diskussion om
upphovsrätten. Men de vill ju som bekant inte vidkännas det konkurrenstryck
som finns från freeware och shareware.

 OE>> Man har från näringslivet trappat upp kraven på upphovsrätt till
 OE>> helt orimliga anspråk. Butik och cafesägare har tvingats ta bort
 OE>> radio och TV apparater eftersom de annars måste betala
 OE>> STIM-pengar på musiken. Taxibilar får inte längre ha radio utan
 OE>> att betala STIM-pengar. Detta gör att folk förlorar respekten för
 OE>> upphovsrätten, och gör upphovsrätten som sådan till ett legitimt
 OE>> villebråd.

 DK> Det där är ju bara helsjukt. Varför? Radio- och TV-kanalerna får ju
 DK> redan betala STIM-pengar, varför ska företagen behöva göra det igen?
 DK> Var går gränsen egentligen? Behöver dom betala STIM-pengar om dom
 DK> lånar ut radioapparater vid ingången, eller om dom ger bort dom vid
 DK> ingången?

Detta idiotiska drag har de gjort som motdrag mot det kommande introducerandet
av nya medier som DVD-ram för att kompensera bortfall av licenspengar. Ett
otroligt korkat beslut, som strider mot tidens gång.De tror att de ska bli
vinnare då. Resultatet är att de totalt kommer att beröva upphovsrätten all
legitimitet, och ytterligare påskynda en utveckling, där det finns risk för
att inte ens shareware och hemma producenters upphovsrättskrav kommer att
fredas.

--- avos@telia.com
 * Origin: ***   Flamman BBS - Luleå - Tel +46 920 248252, 248255 (2:205/624)