Text 753, 62 rader
Skriven 2001-05-09 20:33:24 av Michael Cronsten (2:205/412)
     Kommentar till en text av Michael Cronsten (2:205/412)
Ärende: Lagra filer på internet?
================================
 MC> Jag har funderat lite på det här med konstant för lite 
 MC> hårddiskutrymme. Borde det inte gå lagra filer och data på internet? 
 MC> Så slipper man bränna det på cd eller var man nu har sina backuper. 
 
Det här braiga förslaget kom jag med för ett braigt tag sen, nu har jag läst
på internet att ett amerikanskt företag slagit sig för att göra pengar på
samma ide. Det är "Project Oceanstore" som ska fungera som en gigantisk
hårddisk och kunna lagra 100 miljarder terabyte data fördelat på tio miljarder
datorer (finns det ens så många (terabyte och datorer)?). 
 
Projekt Oceanstore har två huvudsakliga syften. 
 
Det ena är att erbjuda ett effektivt sätt att lagra data som blir åtkomligt
från olika apparater varhelst ifrån de ansluts till internet. Exempelvis
mobiltelefoner som saknar eget större lagringsutrymme. Det andra syftet är att
erbjuda en effektiv säkerhetskopiering. 
 
Ingen information går förlorad när en hårddisk kraschar eller en dator slås ut
av en naturkatastrof eller ett elavbrott. 
 
Målsättningarna för Oceanstore, som sponsras av bland andra IBM, Nortel och
National Science Foundation, är höga. Det handlar om forskning som siktar
långt in i framtiden. John Kubiatowicz och hans kollegor menar att Oceanstore
kan byggas på ett sätt som gör att data kan sparas på ett säkert sätt tusen år
framöver. 
 
Men projektet har också en närmare tidshorisont. 
 
Till hösten ska en testversion installeras på ett amerikanskt universitet. Att
sedan bygga ut Oceanstore till en resurs som är tillgänglig för alla beräknas
ta mellan fem och tio år. För att kunna använda systemet krävs bredbandig
anslutningar till internet. 
 
Tanken är att det ska gå lika snabbt att hämta hem sitt dokument via
Oceanstore som det tar att ladda det från den egna hårddisken. För att snabba
på överföringen ska all data sparas på datorer som ligger så nära användaren
som möjligt. Den som sparar sitt dokument kan också ange en prioritet. En fil
som ska användas ofta kan då lagras på ett sätt som gör den snabbare att hämta
än en fil som ska arkiveras för framtiden. 
 
Ett annat sätt att spara data, om inte i tusen år så iallafall några timmar,
är att skicka ut det i världsrymden (ping!) och sätta sig ner att vänta på
svaret (icmp_reply!).  I USA (ständigt detta USA) har NASA skickat iväg en
sekvens data till den interstellära satelliten Pioneer 10 som skickades iväg
från jorden för 29 år sen. Man har inte hört ifrån den på ungefär ett år, så
man visste inte om den var kontaktbar. Men nu fick man faktiskt svar från den,
svagt med ändå läsbart, efter dryga 21 timmar. Så länge tog det för signalen
att färdas ut och tillbaka. Otroligt med elektronik som fungerar efter 29 år
trots intrastellär strålning och eventuella materiaencounters där ute. 
 
Världens förste rymdturist Dennis Tito, Josips svärson för övrigt (den absolut
första turisten, skollärarinnan Christa McAuliffe, kom som bekant aldrig upp i
rymden) som landade härom dan berättade att han haft ansvaret för köket och
avdukning där uppe. Tydligen var det ett väldigt bestyr bara att samla ihop
brödsmulor efter måltiderna (håv?). Han hade heller inte haft sönder nåt, som
amerikanarna oroat sig för (man kan anta att dom har begränsat med
reservporslin). 
 
Mvh  Mi Cro   
  
---
 * Origin: Jamten-TCL   +46-63-133330 (2:205/412)